♥

vad skönt det var när jag var liten,
för då existerade inte skitsnack.
Kärlek var en puss på kinden och
pappa var den bästa killen på jorden.
Höjden av smärta var när min barbiedocka hade tappat benet.
Den värsta gråten jag upplevde var
när jag ramlade och skrapade knät.
Den största rädslan var monstret under sängen.
Nu när jag är äldre är skitsnack vardagsprat,
man pussar alla på kinden och kärleken har blivit
svårare. Ibland känner man att mamma är den värsta
fienden på jorden. Höjden av smärta idag är när min brunkräm tar slut,
och den värsta gråten är när gamla vänner plötsligt sviker en.
Den största rädslan är att förlora den man verkligen älskar
är jag den ända som vill vara liten igen?